Heldagskonferens om utredningen en god och nära vård
- Tid: 6 tim 40 min
- Utbildare: Anna Nergårdh, Lena Hallgren m.fl.
Omställningen till god och nära vård och omsorg utmanar nuvarande strukturer, arbetssätt och maktförhållanden. Ta del av denna inspirerande digitala konferens från Piku fylld med spännande talare och nya perspektiv!
Våren 2020 presenterade regeringens särskilda utredare Anna Nergårdh betänkandet God och nära vård – en reform för ett hållbart hälso- och sjukvårdssystem (2020:19) som får stort genomslag för akutsjukvård, primärvård och kommunernas vård och omsorg. Detta är en inspelad konferens som tar ett praktiskt grepp om utredningen och dess förslag: Hur går man tillväga? Hur har andra gjort? Denna konferens fördjupar intentionerna och inspirerar med ”best practice” från olika verksamheter som är goda förebilder redan idag! Allt för att göra er utveckling av en god och nära vård så bra som möjligt.
Konferensen är inspelad hösten 2020.
Talare:
Lena Hallengren, vid inspelningstillfället Sveriges sittande socialminister.
Anna Nergårdh, regeringens särskilda utredare.
Lisbeth Löpare Johansson, utvecklingsdirektör i Region Norrbotten
Sara Riggare, spetspatient, civilingenjör i kemiteknik och doktorand i hälsoinformatik
Ralph Harlid, läkare, f.d. planeringsdirektör i Blekinge och ordförande i det nationella nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård
Magdalena Fritzson, utvecklingsledare Region Jönköpings län
Åke Åkesson, verksamhetschef för Borgholm och Löttorp hälsocentral
Hans-Inge Persson, konferensmoderator
Programpunkter:
1. Inledning
Hans-Inge Persson, moderator + Ingrid Haraldsson, vd Piku AB
2. Regeringens intentioner och tankar kring en god och nära vård
Lena Hallengren
3. Konsekvenser för primärvård, akutsjukvård och kommunerna
Omställningen till god och nära vård och omsorg utmanar nuvarande strukturer, arbetssätt och maktförhållanden och får betydande konsekvenser för sjukvårdens olika verksamheter. Utifrån utredningens slutsatser och förslag fokuserar vi på vad detta får för genomslag i kommuner och regioner.
Anna Nergårdh
4. När vård utgår från ett personcentrerat förhållningssätt
Utifrån uppdraget att stödja och synliggöra kommunernas och regionernas arbete för nära vård, får vi målbilder som inspirerar, men också en aktuell lägesbild av hur arbetet går med den personcentrerade vården i landets regioner.
Lisbeth Löpare Johansson
5. 1 vs. 8 765
Vården behöver erkänna det arbete vi patienter gör i egenvård och också börja arbeta för att dra nytta av våra observationer för vårdens egen kunskap. Föreställ dig vad vi kan uppnå om vi börjar arbeta tillsammans – som lika med olika men kompletterande kompetensområden! Jag träffar min neurolog två gånger per år, ungefär en halvtimme varje gång. Under samma år tillbringar jag 8 765 timmar i egenvård och tillämpar min kunskap och erfarenhet till-sammans med vad jag får från min neurolog för att hantera ett svårt tillstånd så bra jag kan.
Sara Riggare
6. Invånare och patienter som aktiva medskapare
Inom hälso- och sjukvård utförs många tjänster men de är inte alltid anpassade till den som
behöver dem. Samtidigt är det väl känt i vården att vi människor är så mycket mer än en diagnos.
Vi har en rad personliga egenskaper, behov och beteenden och därför behöver vi anpassa hälso- och sjukvårdens insatser utifrån de behoven. På S Älvsborgs sjukhus pågår ett spännande utvecklingsarbete!
Ralph Harlid
7. Patientkontrakt säkerställer patientfokus
I utredningen om God och nära vård föreslås att patientkontrakt ska bli en del av patientlagen. Regeringen och regionerna har kommit överens om att införa Patientkontrakt. Vad är patientkontrakt egentligen och hur har vi valt att jobba med det i Region Jönköping? Vård-samordnarens roll är viktig för både kommun och region. Vilka är effekterna och vinsterna med patientkontrakten?
Magdalena Fritzson
8. Borgholmsmodellen, Hälsocentralen och Hemsjukhuset – samverkan med patientfokus
Borgholms hälsocentral driver projektet ”Hemsjukhuset” tillsammans med Borgholm kom-mun. Patienter i den kommunala hemsjukvården erbjuds en fast läkarkontakt på hälsocen-tralen, som följer patienten genom alla steg i vården och vid behov gör hembesök. Samverkan mellan hälsocentral, kommunal hemsjukvård och ambulanspersonal ska skapa en tryg-gare vårdsituation för många äldre i Borgholm. För två år sedan fick Borgholms Hälsocentral Mobila Vårdens pris av bl a Linköpings universitet. Alla arbetsinsatserna bottnar i att både patienter och personal ska ha tid för tillit och trygghet. Långt ifrån alla har lyckats med detta, så hur gör de i Borgholm?
Åke Åkesson
9. Sammanfattning, frågor mm samt avslutning